Borta, workshop 3

Dokumentation: Hanna Gardell

Tredje workshopen om pjäsen Borta inleds i ny form då regissör Bengt Larsson intervjuar dramatiker Sofia Fredén om hur hon tänkt i arbetet med manuset. Med oss har vi även processledare Maria Lewenhaupt.

Bengt Larsson inleder med frågan kring varför Kristian vill spela rollen som Jesus. Sofia Fredén berättar att i skrivandet har tanken om att Kristian har med sig någon slags belastning hemifrån och att han kanske känner skuld i något funnits med. Här blir temat skuld och offer tydligt. I skrivande stund slår mig likheten i namnen Kristus och Kristian, är detta ett medvetet drag?

Samtalet går vidare till övriga karaktärer i pjäsen och kommer in på Dennis. Dennis som har någon slags ”latjo-roll” i gruppen. Varför vill han överhuvudtaget konfirmera sig? Sofia Fredén tänker att kanske är det så att hos vännerna i gruppen får han så pass mycket bekräftelse att det ”kanske är värt besväret att konfirmera sig”. Vad händer med Dennis i scenen då han kommer tillbaka från skogen när Mia är försvunnen? Fortsätter han latja eller är det en allvarligare sida av honom som kommer fram? Känner han någon skuld kring det som hänt?

Vi pratar vidare om karaktären Sofia. Vad är det som gör att hon är den som blir frälst i slutet av pjäsen? Sticker hon ut på något sätt från de andra i sitt tjejgäng? Tankar uppkommer kring att låta henne vara lite rikare än de andra och sticka ut lite.

Hur är det med Anna och Mia då, hur skiljer de sig åt och hur liknar de varandra? Tanken att Mia är mer introvert än Anna finns. Kanske är Mia och Anna lite mer barnslig än de andra? Gruppen verkar ändå enad om att det någonstans är positivt att Mia och Anna skiljer på sig och att deras förhållande någonstans är destruktivt. Innan Mia går genom draperiet säger Anna: ”Man föds ensam, lever ensam och dör ensam”. Funderingar uppstår kring om det kan vara hela pjäsens premiss. Sofia Fredén undrar om det kanske är bättre att Mia säger den repliken och ska tänka vidare på det..

Samtalet kommer även in på vad som händer mellan Mia och Kristian under korsfästelsescenen. Gruppen kommer fram till att det nog är viktigt att låta denna scen gå över styr så att Kristian i rollen Jesus, inte bara i roll utan även på riktigt, upplever det som att det bara är Mia som ser honom. Spelar kanske detta in för den senare händelsen att det bara var Kristian som kunde se och acceptera att Mia gick genom draperiet?

Bengt Larsson lämnar fokus på karaktärerna i pjäsen och frågar istället Sofia Fredén om valet att lägga pjäsen i ett 90-tal. Sofia berättar att hon ville komma ifrån problematik som finns idag med kristendom och islam som är ett hett samhällsämne idag, hon ville att pjäsen skulle handla om något annat. Ett annat plus var att hon också slapp mobiltelefoner som hon ville undvika och att det dessutom kunde både vara kul och skapa distans med att jobba med 90-talskläder. Hon är däremot noga med att de som jobbar med pjäsen inte ska känna sig låsta till 90-tal utan får gärna lägga det i en annan tid.

I slutet av workshopen får vi höra lite om regissörens och dramatikens olika sätt att arbeta med karaktärerna. Bengt Larsson berättar att han inte vill låsa sig för mycket i början utan vill testa sig fram på golvet på liknande sätt som vi gjorde i tidigare workshops. Han betonar vikten av att på ett tidigt stadium lägga ifrån sig manus (efter en första läsning såklart), vi kan alltid komma tillbaka till det om vi kommer på villospår.

Sofia Fredén berättar att hon först lägger fokus på historian och sen lägger in karaktärerna. I dessa brukar hon sedan försöka lägga in ett dilemma. En vilja hos någon som försvåras av något annat. I Borta började hon med utgångpunkten  Anna och Mia och att en av dem ville försvinna.

Jag heter Hanna Gardell och har fått i uppdrag att dokumentera regihelgens workshops om pjäsen Borta av Sofia Fredén.