HYENOR Workshop 3

Processledare: Gunilla Edemo, Regissör: Mikaela Granberg Dokumenterare: Mimi Rääf Nilsson och Hanna Widgren

Fortsatt samtal/intervju med Anders: Varför hyenor?

Anders intresse för hyenor väcktes under ett besök på naturhistoriska riksmuseet. Där fanns en kastrull med ett hyenebett i. Det skulle demonstrera att hyenor är det djur med starkast bitkraft i sina käkar. Man hade upptäckt att hyenor inte är asätare som man först trodde, utan jagar på natten. Trots ny fakta hänger envisa bilder av hyenor kvar. Det är djur som ingen gillar. Anders blev intresserad av hyenornas plats i folkmedvetandet. Om man googlar hyenor ser man att det är en metafor för dåliga grejer. Inom kulturen (ex. filmer som Lejonkungen) är hyenor fiender till de ädla lejonen. De står för det glada utanförskapet. Anders läste också en queerzoologisk artikel som handlade om vår blick på djurvärlden. Hyenor stämmer dåligt in på vad vi tycker att djur ska vara. De är befriade från mänskliga föreställningar om det ädla. Eftersom hyenor är en metafor blev det ett sätt att studsa fiktion mot verklighet.

Frågor kom upp kring om det finns möjlighet att byta kön på vissa roller. Förslag som kom upp var: Diddi, Natasja, Ettan, Sören? Dock viktigt att hyenorna föreställer biologiska tjejer, oavsett skådespelarnas könsidentitet, menar Anders.

Arbete med början och slutet. Mikaela delar in i två grupper som arbetar separat, för att komma fram till två eller fler tolkningar av scenerna.

Sammanställd scentolkning av första och sista scenen:

Tinna står eller sitter ensam på scenen, pratar in i kameran, ut mot publiken. Hon är rädd och uppgiven och/eller ärlig och allvarlig. Hyenorna 1-7s repliker sägs utifrån. När det knackar stänger Tinna av kameran och öppnar. Alternativt att hyenegänget bara går in. Tinna står vänd utåt, flocken kommer upp och ställer sig i en halvcirkel bakom Tinna. Alternativt att stå mot varandra. De står riktade utåt/i profil de har ett vänskapligt samspel mellan sig. De är pepp, vänskapliga och ärliga. Alternativt att de inte har något samspel vilket gör att bilden när de står bakom henne känns mer kall och hotfull. Alternativt att de är ifrågasättande och målinriktade. De andra går ut innan Tinna som dröjer sig kvar och säger sin sista replik. Alternativt att hon svarar direkt och följer med dem ut.

Gruppens tankar och tolkningar kring Tinna i första och sista scenen:

Är Tinna rädd att bli avvisad av gruppen?   Nu handlar det inte längre om hyene gruppen, nu är de vänner och de förlåter henne.    De dömer eller ifrågasätter inte henne eller det hon gjort, pratat med Sören, eller att hon dushat. Eller gör dem det, ifrågasätter de henne?     Hon vet att det kommer gå åt helvete men hakar på ändå.   Tinna och kameran kanske som en videoprojektion.    Det hon säger är viktigt, kankse livsviktigt.    De har startat en lavin hur ska det fortsätta?    Tinna är rädd att polisen ska komma, hon vill få ut det hon ska säga fort.   En idé kan vara att testa att frysa scenen och Tinna kliver ”in och ur”. Tinnas sista replik, hon sa en sak, uttryckte en annan, vad var undertexten och varför undertexten? Hennes sätt att säga/agera repliken är viktigt, säger hon ja direkt och går ut eller ja, dröjer kvar och sen ut? Det är inte en okomplicerad slutreplik, kan sägas och framföras på många olika sätt.

Tankar kring repliker, vilka är viktiga och vad säger dom?

Ska du med eller? En replik Nabila säger som återkommer tre gånger, viktigt hur den sägs, den är hur som helst stark. – fast. En del av en replik som också återkommer. En deltagare tolkar det som att nu har de i gruppen testat olika sätt att vara, olika maktstrukturer, nu går de vidare. En annan menar att det är ett sådant ord som sägs för att dra ut på tiden, vinna mer tid.    – Har du duchat? En replik som kan bli olika beroende på om det läggs någon värdering i det och vilken värdering.   – Jag har berättat, ni vet det va?  Hur blir reaktionerna på det uttlandet? Någon värdering i reaktionen? Hur blir det om en testar olika värderingar, förhållningssätt till det uttalandet? Är det därför de kom dit? Är de helt förlåtande? – det kommer gå åt helvete ni vet det va?  Tinnas replik, den behöver inte ha med Diddi eller polisen att göra. Den kan handla om något annat. Håller flocken på att upplösas?

Oavsett hur en väljer att göra slutet kommer det vara avgörande för vad er föreställning kommer att säga, avslutar Anders.

Vi som dokumenterat heter Mimi Rääf Nilsson och Hanna Widgren och är dramapedagogstuderande från Västerbergs folkhögskola. Vi är glada att vi fick möjligheten att träffa er och delta i det intressanta regiarbetet kring Hyenor. Tack!